Inspirerad av Hälsobloggen så började jag fundera över vilka sporter jag har provat på här i livet. Tro mig, de har varit många, men ingen av dem har hållit mig kvar. Jag är född och uppvuxen, liksom många andra, i en fotbollsfamilj så självklart skulle här börjas spelas fotboll. Men innan dess så hann jag börja och sluta rida, dansa jazzdans (är det en sport?), gymnastik (mest för den fina volangdräkten för vig det var jag inte), badminton (jag kom 3:a av tre deltagare i skolmästerskapet), handboll och slutligen fotboll (vilket jag slutade med i 9:e klass tror jag). Jag spelade forward och gjorde nog några mål här och där, jag hann till och med åka på träningsläger i Åmål, men det min pappa och bröder kommer ihåg främst av allt är när jag sprang baklänges under en match för att vara redo för en passning och snavade på en grästuva och satte mig pladask. Det var slutet på min fotbollskarriär och tur var väl det, fotbollslår har aldrig varit kända för sin skönhet. Tacka vet jag löparlår. :D
Under mitt vuxna liv har jag dessutom lyckats med att börja och sluta rida igen, och förra vintern gick jag en klättringskurs för att jag skulle bli bra på chins. Tyvärr råkade jag ramla ner från väggen när vi friklättrade och vrickade foten mellan två stycken mattor. Efter det fick mitt mod en liten törn och jag blev feg helt enkelt.
Jag är alltid sådan att jag ska köpa på mig all nödvändig utrustning så snart jag börjar med något nytt, oavsett om jag vet att jag kommer att fortsätta eller inte. Jag köpte ridbyxor och ridskor, dyra klätterskor och karbinhakar. De ligger numera nedpackade i flyttlådor och väntar på att bli uppackade igen. Jag har hört att Halmstad ska ha en helt ok klätterhall. Det slår ialla fall den yttepyttelilla vägg som finns i Växjö. 5 meter hög är den och ändå ändå var det den som bestal mig på mitt mod.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kul att läsa din sporthistoria!!! :-)
Den första grejen jag sysslade med var balett. När jag var 5. Men jag minns inte så mycket för jag höll inte på så länge. Jag var osmidig redan då. Istället var det ridningen som höll mig i ett järngrepp. Från runt 6 års ålder till när jag var 14 var det hästar som gällde. Hela tiden. Flera dagar i veckan. Jag slutade i samband med att jag flyttade, och bröt några ben i en hästolycka, men jag skulle gärna vilja börja igen.
Under högstadiet spelade jag rätt mycket handboll. Det är en kul sport. Jag testspelade även basket eftersom jag var så lång, men trivdes bättre med handbollen. Bollsporterna förföljde mig lite och det blev även lite innebandy.
På gymnasiet slutade jag med all lagidrott och körde Friskis & Svettis som den fattiga student jag var. Började också tycka att det var kul att jogga då.
Sedan flyttade jag till Irland för att gå på university och spelade lite handboll där med men också en del softball. Men det regnade alltid när vi skulle träna så jag slutade. Istället köpte jag gymkort och gick in för det.
Lämnade gymmet på Irland efter 4 år och åkte skidor en vinter i Kanada. Så då blev skidåkningen "min sport" och jag utbildade mig till skidlärare och vips så blev det skidåkning på heltid några vintrar till. Tillsammans med mer gymtränande.
Och så är vi här. På gymmet. Igen. :-)
Puma: Kul att läsa DIN sporthistoria. :) Jag är ständigt sugen på att börja rida igen och tog faktiskt upp det för ca 2 år sedan, men upptäckte att jag är rädd för hästar nu för tiden. Jättesynd! Så jag får nöja mig med att rida lite turridning på islandshästar emellanåt.
Skicka en kommentar