Blåbär och bärfisar

Först av allt så vill jag beklaga min sporadiska närvaro på Springibena-bloggen. Det beror på brist på inspiration, distanskurs i praktisk projektledning samt semesterlängtan. Jag har inte tränat på ett tag pga anledningar som jag har skrivit om nedan, och nu när jag är på benen igen så vill träningslusten inte riktigt infinna sig. Jag vet att jag borde, men det tar emot. Jag sprang dock en sväng i måndags, ca 5 km, och har tänkt att springa samma runda idag, men det finns så mycket annat som är skoj nu för tiden.

Plocka blåbär till exempel. I går var vi ute i 1,5 timma och fick ihop nästan 8 liter. Det värsta är dock att rensa de stackars bären och jag träffade på både en och två bärfisar. I morse upptäckte jag att jag till och med hade suttit på en; han var platt som en pannkaka. :D

Ding Dong, the Witch is Gone!

Hurra, den gula häxan som har bott i mina bihålor den senaste tiden är numera puts väck! Mr Lock i Örat har skickat flyttkort, och kommer inom kort, även han, att förpassas till avlägsen ort. Jag kommer förmodligen inte att kunna vara med och åka vattenskidor på vår sommarfest imorgon kväll, men det gör inte så mycket. Jag hade nog inte vågat ändå. Jag får hålla mig på torra land och spela kubb och grilla. Inte så pjåkigt det heller, även om jag inte är helt överförtjust i kubb.

Träningen får vänta ett tag till. Jag trodde nästan att jag hade överansträngt mig igår, jag flyttpackade och lyfte lite lådor och jag blev så trött att jag var tvungen att ställa mig och steka crepes. Skämt åsido, jag blev supertrött och insåg att jag inte är helt återställd ännu och borde ta det lilla lugna ett tag till. D, som är sjukskriven pga cykelolycka, är hemma den här veckan och har fått städmani. I dag ska han städa ugnen. Det är nog 3 år sedan sist skulle jag tro.

Jag har så skumma drömmar nu för tiden och de handlar oftast om tidbrist; att jag är försenad, missar tåg och blir tvungen att boka hyrbilar. Härom natten drömde jag att jag svalde en nål...

Ont i öronen

Jag lider inte av bloggtorka, tvärtom! Istället har jag drabbats av influensan of a lifetime samt av, hör och häpna, öroninflammation! Jag trodde det endast var barn förunnat att få öroninflammation, men icke! Jag äter just nu penicillin och hoppas att det dessutom ska ta med sig det illgula som kommer ur mina bihålor.

Drför är det väldigt lugnt på träningsfronten just nu och därför ligger jag lågt med bloggeriet. Kvällarna spenderas filmtittandes eller flyttpackandes (när jag orkar). Ikväll tänkte jag faktiskt hyra "The Queen" med Helen Mirren. Hon är en av mina favoritskådisar, och tisdag och onsdagkväll den här veckan visas Elizabeth I på SVT1. Hurray!

På återseende inom kort.

Another one bits the dust

Stackars mig, jag är sjuk. Vaknade med ont i halsen, men det kändes lite bättre efter en stund och jag kröp iväg till jobbet. Vid lunch-tid hade jag dock fått nog och nu sitter jag hemma med svinont i halsen, feber, ont i huvudet och kroppen. Jag som senast i lördags sa att "Jag blir aaaldrig sjuk nu för tiden när jag tränar så mycket kondition".

My ass.

Så nu väntar jag på glassleverans och spenderar resten av dagen i sängen.

Dåligt med bloggeri i förra veckan pga mycket jobbrelaterade resor. Det ska bli bättring även på den fronten. Men först ska jag bli frisk!

Nannis testar: Arla KESO+ fiber

När man är på resande fot så är det ofta svårt att hitta bra mellanmålsalternativ eftersom det mesta som erbjuds är smörgåsar av olika slag samt fruktyoghurtar med en massa socker i. Då brukar jag istället köpa en burk keso. I fredags var en sådan dag och istället för att köpa den vanliga keson så bestämde jag mig för att testa den nya fiberförstärkta keson för Arla. Det skulle jag inte ha gjort.

Denna keso innehåller fibrer från äpple, linfrö och inulin, och tanken är god. Men vidrigare slabb har jag nog aldrig ätit. Konsistensen var slime-ig och det kändes som om den hade skurit sig på något märkligt sätt. Det är ju dessvärre så att när man blandar hela linfrö med vätska så bildas en gel. Det är därför man rekommenderar folk med hårda magar att äta hela linfrö. Det händer även när man blandar linfrö med keso.

Själva smaken var heller inte något att hänga i julgranen. Vanlig keso brukar smaka friskt. Keso+ fiber smakade avslaget och inte sexigt alls.

Jag ger Arla Keso+ fiber 1 av 5 möjliga.

Anledningen till det höga betyget är att burken har ett lock så att man kan stänga den. Det har även den gamla vanliga keson.