Jag vågar knappt säga det här, men jag är glad att det regnade i natt. Japp, glad! Jag tycker att det är skönt att slippa det bleka solsken som har dränkt oss de senaste veckorna. Jäkla glädjedödare, tänker du, men så är inte fallet. Det är väl klart att jag gillar solsken lika mycket som alla andra, men dammet people! För att inte tala om allt pollen som bara väller ut just nu. Regnet gör ju att allt damm och pollen dämpas lite och det är lycka för en astmatiker.
Jag vet inte vad det är, men jag föredrar att springa på kvällen och i mörker. På något sätt blir det tyngre att springa i dagsljus och definitivt i strålande solsken. Jag är knäpp, jag vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ÄNTLIGEN NÅGON SOM TYCKER SOM JAG!!! jag "kan" inte heller springa i dagsljus. det är skitjobbigt! moralen är lika med noll. det går mycket bättre, både med farten och med känslan när det är mörkt. det får gärna vara lite disigt också. duggregn är helt ok men helst inget blås!
Puma:
:D TACK för att du sätter ord på känslan! Jag håller med dig till 100%, jag älskar att springa när det regnar och det går mycket bättre OCH snabbare när det är mörkt.
Vad är det med oss?! ;)
Skicka en kommentar